Hoppa till huvudinnehållet

Betong till stödmur: beräkna volym i m³

Beräkna betongvolymen för en stödmur, med vägg och grundsula, i kubikmeter inklusive spillmarginal. Kostnaden är valfri.

En stödmur på 8 m längd och 1,5 m höjd över marken, med 25 cm tjock vägg och en grundsula på 75 × 40 cm, kräver 3,0 m³ betong i väggen och 2,4 m³ i grundsulan. Det blir 5,4 m³ före spillmarginal. Grundsulan står för cirka 44 % av betongen i exemplet, en andel som lätt förbises när man bara tänker på den synliga muren.

Det vanligaste misstaget är att räkna enbart väggen. Då blir beställningen för liten, och en andra leverans med en betongbil som väntar och ett arbetslag som står still kostar både tid och pengar. Kalkylatorn räknar båda delarna automatiskt. Du anger murens längd, höjd och väggtjocklek samt grundsulans bredd och tjocklek, och får den totala betongvolymen att beställa. Om marken framför muren schaktas om under arbetet, räkna om med de faktiska måtten innan du ändrar beställningen.

Stödmurar används när marken på ena sidan ligger högre än på den andra. Det förekommer på tomter i sluttning i till exempel Stockholm, Göteborg eller Malmö, och på gamla tomtgränser där marken ligger olika högt på två sidor. Eftersom jordtrycket ökar med höjden blir både väggen och grundsulan större ju högre muren är, så höjden är det mått som styr dimensionerna mest.

Kalkylatorn ger en volym för betongarbetet, inte en färdig konstruktion. Stödmurar kan kräva bygglov enligt plan- och bygglagen (PBL), och kommunen avgör i varje enskilt fall. Bärförmågan ska visas av en konstruktör. Att räkna ut volymen är ändå ett bra första steg, eftersom resultatet ger underlag för offerten och för beställningen av betong. Har du tvivel om höjden, tjockleken eller hur marken bär, är det bättre att fråga en konstruktör än att gissa.

Resultatet uppdateras automatiskt.

Höjd ovanför marknivå, exklusive grundsulan

Låga murar: 20–25 cm; högre murar: 30–40 cm

Tumregel: 3 × väggens tjocklek. För en 25 cm tjock vägg: 75 cm bred sula.

Typiskt: 30–50 cm. Tjockare sula för högre murar.

5 % för fabriksbetong levererad med bil; 8–10 % för platsblandad betong med betongblandare

Referensvärde för fabriksbetong. Justera efter offerten du fått.

Volym att beställa

4,25m³

inklusive 5 % spill på 4,05 m³ basvolym

Väggens volym
2,25 m³
Sulans volym
1,80 m³
Basvolym (utan spill)
4,05 m³
Spillmarginal
5 % inkluderad
Dela

Så fungerar den

1

Ange murens längd i meter, mätt längs murens mittlinje.

2

Ange väggens höjd i meter, mätt från den synliga markytan framför muren och utan grundsulan.

3

Ange väggens tjocklek i centimeter. Låga murar brukar ha 20 till 25 cm och högre murar 30 till 40 cm.

Formel

V = (L × H × t/100 + L × bs/100 × ts/100) × (1 + S/100)
V — Total betongvolym att beställa (m³)
L — Murens längd (m)
H — Väggens höjd ovanför marken (m)
t — Väggens tjocklek (cm)
bs — Grundsulans bredd (cm)
ts — Grundsulans tjocklek (cm)
S — Spillmarginal (%)

Så fungerar beräkningen

Beräkna betongvolymen för en stödmur

En stödmur av betong håller kvar jord som ligger högre än marken på andra sidan. Att räkna ut betongvolymen innan du beställer förhindrar två vanliga problem: en andra leverans som stoppar arbetet, eller ett överskott av betong som inte går att använda när muren är klar. Kalkylatorn gör beräkningen åt dig, men det hjälper att förstå varför formeln ser ut som den gör.

De två delarna av en stödmur

En stödmur av betong består alltid av två delar. Den första är väggen, den lodräta delen som syns ovanför marken och tar upp jordtrycket. Den andra är grundsulan, som ligger under markytan och fördelar murens vikt och jordtrycket ut i marken. Grundsulan är bred och ofta nedgrävd, och den glöms lätt bort i en första kalkyl.

I exemplet med en 8 m lång mur blir väggens volym 3,0 m³ och grundsulans 2,4 m³. Grundsulan utgör alltså nästan hälften av betongen, trots att den inte syns. Andelen varierar med murens höjd och med hur grundsulan dimensioneras, så räkna de två delarna separat och addera dem först när båda är klara.

Formeln steg för steg

Formeln bygger på volymen av två rätblock. Väggens volym är längd gånger höjd gånger tjocklek. Eftersom tjockleken anges i centimeter delas den med 100 för att få meter. Grundsulans volym räknas på samma sätt, med längden gånger sulans bredd gånger sulans tjocklek, där bredd och tjocklek också delas med 100.

Summan av de två volymerna är basvolymen, alltså den betong som behövs om formen blir exakt som ritningen. Till den lägger du en spillmarginal i procent. Kalkylatorn multiplicerar basvolymen med ett tal som motsvarar basvolymen plus marginalen. Vid fem procents marginal blir multiplikatorn 1,05.

Räkna gärna ett exempel själv. En mur på 6 m med 1,5 m höjd, 25 cm vägg och en grundsula på 75 × 40 cm ger en vägg på 6 × 1,5 × 0,25 = 2,25 m³ och en sula på 6 × 0,75 × 0,40 = 1,80 m³. Basvolymen är 4,05 m³, och med fem procents spill blir det 4,05 × 1,05 = 4,25 m³. Betongbilar levereras i bestämda mängder, så det är klokt att avrunda uppåt och att stämma av med betongfabriken vilka mängder de kan leverera.

Spillmarginalen beror också på hur betongen tillverkas. Färdigblandad betong som levereras med lastbil ger normalt mindre spill än betong som blandas på plats, eftersom en del av blandningen fastnar i betongblandaren och formen sällan blir exakt. Därför har kalkylatorn ett eget fält för marginalen.

Dimensionering av grundsulan

Tumregeln i kalkylatorn är att grundsulans bredd ligger på cirka tre gånger väggens tjocklek. Med en 25 cm tjock vägg blir sulan 75 cm bred. Regeln är ett utgångsvärde och ersätter inte en beräkning. Sulans tjocklek ökar normalt med murens höjd, eftersom ett större jordtryck ger större belastning på grunden. Den slutliga dimensioneringen görs av en konstruktör utifrån markens egenskaper, grundvattennivån och murens höjd.

Betongklass och armering

Kalkylatorn räknar endast på betongvolymen. Armeringen, det vill säga stålet som ligger inbäddat i betongen, dimensioneras av konstruktören och ingår inte i beräkningen. Betongens hållfasthetsklass anges i konstruktionsritningen och väljs utifrån exponering enligt SS-EN 206, den svenska utgåvan av den europeiska betongstandarden. Europeiska standarder gäller i Sverige via SIS, Svenska institutet för standarder. Klasser som C20/25 och C25/30 är vanliga beteckningar, men valet beror på om betongen kommer i kontakt med jord, vatten eller tjäle.

Frost, dränering och grundläggning

Grundsulan läggs normalt under det frostfria djupet på orten, eftersom tjäle kan lyfta och spräcka en grund som ligger för ytligt. Det frostfria djupet på den aktuella platsen fastställs av konstruktören. Ett dränerande lager av grus bakom muren, med en dräneringsledning längs sulan, minskar vattentrycket mot väggen och ger en lägre risk för skador orsakade av vatten. Leriga och siltiga jordar släpper igenom vatten sämre än sand och grus, och där är dräneringen extra viktig. Dessa åtgärder påverkar inte betongvolymen, men de styr hur djupt du behöver gräva och därmed vilken grundsula som är möjlig att bygga. Kontrollera också att sulan vilar på fast och packad mark. Löst fyllnadsmaterial bär sämre än packad jord, och då kan djupet eller bredden behöva ändras.

Vanliga misstag

Det vanligaste misstaget är att glömma grundsulan. Det andra är att mäta muren fel. Mät längs murens mittlinje, inte längs den inre kanten i en kurva, där den inre kanten blir kortare än verklig längd. Det tredje är att mäta höjden från fel nivå. Höjden är den synliga väggen ovanför marken framför muren, inte skillnaden till grundsulans underkant.

När du bör anlita en konstruktör

Ju högre muren är och ju närmare en väg, en grannfastighet eller en befintlig byggnad den står, desto mer talar för att låta en konstruktör göra beräkningen. Stödmurar kan kräva bygglov enligt plan- och bygglagen (PBL), och kommunen avgör om så är fallet. Muren ska också uppfylla Boverkets byggregler för konstruktion och stabilitet. Ta med en konstruktör tidigt om marken är lerig, sluttande eller har högt grundvatten.

Kostnad och arbetskostnad

Kalkylatorn ger en kostnad för betongen endast om du anger ett pris. Den tar inte hänsyn till armering, formsättning, schakt, dränering eller arbetskostnad. Skilj alltid mellan material och arbetskostnad i offerten. ROT-avdrag gäller arbetskostnaden och inte materialet, men om och hur avdraget gäller för just ditt projekt bör du kontrollera med Skatteverket. Använd priset från en offert från din betongfabrik eller hantverkare i din region, inte ett generellt värde.

Så används resultatet

Resultatet är en volym i kubikmeter, och det är den siffra du lämnar till betongfabriken. Ange den volym som kalkylatorn visar som volym att beställa, och be om en kort bekräftelse på leveranstiden. Om muren byggs i flera etapper, räkna varje etapp för sig och summera dem. Det minskar risken att en etapp räknas med fel längd. Spara gärna kalkylen tillsammans med ritningarna, så att du kan visa underlaget om något ändras under arbetets gång. Om konstruktören ändrar sulans mått efter en markundersökning, räkna om volymen direkt med de nya värdena innan du ändrar beställningen. Då undviker du att betongen levereras i fel mängd just när arbetslaget är redo att gjuta.

Vanliga frågor

Hur beräknar man betongmängden till en stödmur?

Räkna ut väggens volym (längd gånger höjd gånger tjocklek) och grundsulans volym (längd gånger bredd gånger tjocklek), och addera dem. Lägg sedan till en spillmarginal, ofta några procent för betong som levereras färdigblandad. Med en mur på 6 m längd, 1,5 m höjd och 25 cm vägg samt en grundsula på 75 × 40 cm blir väggen 2,25 m³ och sulan 1,80 m³, alltså 4,05 m³ före spill. Med 5 % spill beställer du cirka 4,3 m³.

Vilka mått bör grundsulan ha under en stödmur?

En vanlig tumregel är att grundsulans bredd blir cirka tre gånger väggens tjocklek. Med en 25 cm tjock vägg blir sulan alltså 75 cm bred. Sulans tjocklek ökar normalt med murens höjd, eftersom ett större jordtryck kräver en grund som tål större belastning. Tumregeln är ett utgångsvärde i kalkylatorn och ersätter inte en beräkning. Konstruktören ska ange de slutliga måtten utifrån marken, grundvattnet och murens höjd.

Vilken hållfasthetsklass ska betongen ha i en stödmur?

Hållfasthetsklassen anges i konstruktionsritningen och väljs utifrån exponering enligt SS-EN 206, den svenska utgåvan av den europeiska betongstandarden. Klasser som C20/25 och C25/30 är vanliga beteckningar, men det är konstruktören som avgör vilken klass just din mur behöver, beroende på om betongen kommer i kontakt med jord, vatten eller tjäle. Be betongfabriken bekräfta klassen i leveransen innan den körs ut.

Vad skiljer en stödmur från en trädgårdsmur?

En trädgårdsmur avgränsar tomten eller dekorerar en trädgård och ska inte ta upp någon jord. En stödmur är konstruerad för att hålla kvar jord som ligger högre på ena sidan. Den kräver armering och en grundsula som är dimensionerad för lasten, medan en enkel trädgårdsmur i lägre höjd ofta byggs utan statisk beräkning. Gränsen mellan dem avgörs av höjd, jordtryck och om muren påverkar en grannfastighet eller en väg.

Hur mycket spill ska man räkna med när man beställer betong?

Det beror på hur betongen levereras. Färdigblandad betong som kommer med lastbil ger normalt mindre spill än betong som blandas på plats i en betongblandare, eftersom mängden kan anpassas till den beräknade volymen. Kalkylatorn har ett fält för spillmarginal som du kan justera efter erfarenhet och hur noggrant formen är uppmätt. Beställ hellre lite för mycket än för lite, eftersom en andra leverans kan ge en synlig skarv i gjutningen.

Behöver jag bygglov för en stödmur?

Det avgörs av kommunen. Enligt plan- och bygglagen (PBL) kan en stödmur kräva bygglov, särskilt om den är hög, står nära en väg eller en grannfastighet, eller ligger i ett område där detaljplanen reglerar murar. Kontakta kommunens bygglovsenhet innan du börjar gräva, så att du vet vilka handlingar som behövs. Ta gärna med en konstruktör i ett tidigt skede, eftersom muren behöver en beräkning av stabilitet och bärförmåga.

Relaterade kalkylatorer

Visa alla kalkylatorer för Stomme och material →

Av RivoCalc · Granskad enligt vår redaktionella metod · Uppdaterad 30 juni 2026

Resultaten är uppskattningar för planering och ersätter inte konstruktörens dimensionering. Verkliga mängder varierar med formens noggrannhet, markförhållanden och leveranssätt. Kostnadsfältet är ett referensvärde och inte ett erbjudande från någon leverantör.