Beräkna antal dilatationsfogar och fogmassa

Så fungerar beräkningen

Dilatationsfogar i byggnadsdelar

Dilatationsfogar är medvetna uppdelningar i golv, väggar och fasader som gör att materialet kan röra sig fritt. Utan dem kan krympning och utvidgning orsakade av temperaturväxlingar ge okontrollerade sprickor, ofta i hörn och vid öppningar där spänningarna är störst. Kalkylatorn räknar antalet fogavsnitt med ett givet fogavstånd och hur lång fogsträckan blir sammanlagt, så att du kan planera inköp av fogmassa eller skumlist.

Varför fogarna behövs

Byggmaterial ändrar dimensioner när temperaturen ändras. Betong rör sig ungefär 0,01 mm per meter och per grad Celsius, vilket är det värde som används vid beräkning av temperaturrörelser enligt Eurokod 2 (EN 1992-1-1). En betongvägg på 20 meter som utsätts för en temperaturväxling på 30 grader kan alltså röra sig cirka 6 mm. Det låter litet, men rörelsen hindras i ändarna och mot underlaget. Då byggs spänning upp i stället för att den försvinner, och när materialets draghållfasthet överskrids uppstår en spricka.

Klimatet påverkar hur stor rörelsen blir. I Sverige kan skillnaden mellan vinter och sommar vara stor, och frost och tjäle ger dessutom rörelser i marken som påverkar utomhusplattor och garageinfarter. Ytor utomhus utsätts därför för större rörelser än uppvärmda golv inomhus, och det bör avspeglas i valet av fogavstånd.

Fogavstånd per typ av element

Fogavståndet bestäms av material, exponering och förväntad rörelse. Ju större temperaturväxlingar och ju mer utsatt ytan är, desto kortare bör avståndet vara. Utomhus, och särskilt vid utvändig isolering där skiktet ligger utanför stommen, utsätts ytan för större rörelser än en uppvärmd stomme inomhus, och det bör avspeglas i valet av avstånd. Den exakta fogplaceringen avgörs av konstruktören, som stämmer av mot Eurokod 2 (EN 1992-1-1) för betong och Eurokod 6 (EN 1996-1-1) för murverk. Fogavståndet du anger i kalkylatorn är därför ett värde som bör bekräftas innan arbetet påbörjas.

Beräkning av antal fogavsnitt

För ett linjärt element, till exempel en vägg eller en balk, dividerar du längden med fogavståndet och avrundar uppåt. Formeln är n_L = ceil(L / avst). En vägg på 25 meter med fogavstånd 6 meter ger 25 / 6 = 4,17, som avrundas till 5 fogavsnitt. Med detta avstånd finns fyra fogar inne i väggen, vid 6, 12, 18 och 24 meter, vilket delar upp den i sektioner om 6, 6, 6, 6 och 1 meter. Ingen sektion blir längre än det valda fogavståndet.

För ett rektangulärt element, till exempel ett golv eller en fasad, beräknas två uppsättningar fogavsnitt. Antalet fogavsnitt längs L, n_L, bestäms av längden L, och antalet fogavsnitt längs l, n_l, bestäms av bredden l. Fogsträckan i rutnätet blir n_l × L + n_L × l. För en platta på 12 × 8 meter med fogavstånd 6 meter blir både n_L och n_l lika med 2, eftersom 12 / 6 = 2 och 8 / 6 = 1,33 avrundas till 2. Fogsträckan blir då 2 × 12 + 2 × 8 = 40 meter.

Formeln ger alltid ett fogavsnitt mer än antalet inre fogar, oavsett om måttet går jämnt upp med fogavståndet eller inte. Det är ett försiktigt utfall som ger ett något större materialbehov. Kontrollera alltid fogplaceringen på ritningen innan du beställer material.

Fogbredd och fyllningsdjup

Fogens bredd anpassas efter fogavståndet, förväntad rörelse och byggmaterialet. Större avstånd kräver normalt bredare fogar. Fyllningsdjupet bör ligga i närheten av fogbredden, men det exakta förhållandet anges i den tekniska anvisningen för den fogmassa du väljer, eftersom rekommendationerna skiljer sig mellan produkter. Fogen ska aldrig fyllas helt till botten, eftersom massan då inte kan töja sig när elementet rör sig.

Skumlisten placeras som underlag i fogen. Den styr fogmassans djup och förhindrar att massan fäster mot botten. Det är viktigt, eftersom en fogmassa som sitter fast i botten i praktiken inte kan röra sig.

Val av fyllnadsmaterial

Tre material är vanliga. Skumlist av cellplast är det billigaste alternativet per meter, men den är främst avsedd som underlag och fungerar inte som tätning på egen hand. Akrylfogmassa ligger i mellanskiktet. Den går att måla över och passar bäst inomhus, där rörelsen är liten och kraven på UV-beständighet lägre. Polyuretanfogmassa är det elastiska alternativet med högst pris, och det används ofta utomhus eftersom den tål UV-strålning och fukt bättre. I ett kyligt klimat är det också viktigt att fogmassan tål frost och upprepad frysning och tining.

Skillnader mellan fogtyper

Dilatationsfogar tillåter fri rörelse i alla riktningar och är helt tomma innan de fylls. Sättningsfogar finns där två olika material möts, till exempel betong och murverk, och de hindrar att laster överförs mellan delarna. Arbetsfogar markerar avbrott mellan byggskeden och ger en mekanisk förbindelse mellan etapperna. Kalkylatorn gäller dilatationsfogar, eftersom det är de som oftast kräver underhåll och som är mest kritiska för beständigheten.

Vanliga fel vid utförandet

Det vanligaste felet är att välja för långt fogavstånd för att få färre synliga fogar. Det leder ofta till sprickor i närheten av hörn och öppningar. Det andra felet är att fylla fogen för tidigt, innan betongen har stabiliserats och krympt klart, vilket ger tryck i fogen när elementet rör sig. Det tredje felet är att använda hård fogmassa där en elastisk massa krävs. Den spricker snabbt eftersom den inte följer med rörelsen.

I kustnära lägen, till exempel längs västkusten, och i områden med stora temperaturväxlingar är det klokt att välja kortare fogavstånd och kontrollera fogarna regelbundet. Saltluft, vind och frost belastar fogmassan hårdare än i ett skyddat läge.

Underhåll och kontroll

Kontrollera fogarna vid varje årstidsskifte under de första åren och därefter med jämna mellanrum, särskilt efter kalla vintrar. Leta efter sprickor i fogmassan, områden där massan har släppt från underlaget och tecken på att den har tappat elasticiteten. Byt ut fogmassan när skadan blir synlig, eftersom en tidig åtgärd är enklare och billigare än att laga sprickor i angränsande material.

När kalkylatorn inte räcker

Om elementet har komplex geometri, till exempel pelare, flera våningsplan eller riktningsändringar, eller om det kombinerar material som betong, murverk och fasad, bör fogarna dimensioneras av en konstruktör eller arkitekt. Då blir fogmönstret oregelbundet och en enkel formel räcker inte. Samma gäller om byggnaden ligger på en plats där sättningar är kända. Kalkylatorn ger en uppskattning för enkla fall, och i verkliga projekt ska resultatet alltid stämmas av mot konstruktören och gällande krav i Boverkets byggregler.

Ekonomi och beställning

Kalkylatorn beräknar materialkostnaden utifrån det pris per meter du anger. Lägg till ett utrymme för spill och för fogar som kan behöva göras om. Arbetskostnaden ingår inte i beräkningen. Om arbetet utförs i din bostad kan ROT-avdraget vara aktuellt för arbetskostnaden. Kontrollera gällande regler hos Skatteverket och begär en offert från en hantverkare som specificerar material och arbete var för sig.