Beräkna glasarea och karm för fönster i innervägg

Så fungerar beräkningen

Fönster i innervägg: så räknar du glasarea och karm

Att planera mängderna innan du beställer glas och karm sparar tid och extra resor. Kalkylatorn räknar ut två saker: den totala glasarean i kvadratmeter och den sammanlagda karmlängden i löpmeter. Du behöver bara veta hur många fönster du vill ha, deras bredd och höjd samt hur stor spillmarginal du vill räkna med. Resultatet ger ett underlag att ta med när du kontaktar ett glasföretag eller en hantverkare, så att beställningen blir komplett från början.

Vad är ett fönster i innervägg och när används det

Ett fönster i innervägg är en glasad öppning i en vägg mellan två rum i samma bostad. Det släpper in dagsljus från ett rum till ett annat. Sådana fönster är vanliga i äldre bostäder i Stockholms innerstad, Göteborg och Uppsala, där hallen eller korridoren ofta saknar egna fönster mot utsidan och i stället får ljus från köket eller vardagsrummet.

I nyare byggnation och vid renovering används fönster i innervägg för att ge ljus åt rum som annars blir mörka, till exempel mellan kök och vardagsrum, mellan kontor och hall eller för att ge dagsljus till ett badrum utan fönster mot utsidan. De används också för att dela upp ett öppet rum utan att helt stänga av sikten.

Installationen är relativt enkel i lättväggar med gipsskiva eller i murverk med liten tjocklek. I bärande väggar av betong eller tjockt murverk krävs däremot en konstruktör som bedömer hur öppningen påverkar byggnaden. I en bostadsrätt behöver styrelsen i regel godkänna ingreppet. Mer om detta finns i avsnittet om när du bör anlita en hantverkare.

Formeln bakom beräkningen

Glasarean för ett fönster är bredden gånger höjden. Kalkylatorn omvandlar måtten från centimeter till meter, multiplicerar med antalet fönster och räknar sedan på spillmarginalen. Formeln är A = N × (L/100) × (H/100) × (1 + d).

Karmlängden bygger på fönstrets omkrets, som är två gånger bredden plus två gånger höjden. Omkretsen multipliceras med antalet fönster och med spillmarginalen. Formeln är P = N × 2 × ((L/100) + (H/100)) × (1 + d).

Ta två fönster på 60 × 60 cm med 10 % spillmarginal. Glasarean blir 2 × 0,60 × 0,60 × 1,10 = 0,79 m². Karmlängden blir 2 × 2 × (0,60 + 0,60) × 1,10 = 5,3 löpmeter. Kalkylatorn utgår från samma mått för alla fönster. Har fönstren olika mått räknar du därför grupp för grupp och lägger ihop resultaten.

Spillmarginal och varför den behövs

Spillmarginalen täcker den extra yta som går åt när glaset tillskärs och när karmen kapas och justeras. Den är en praktisk reserv och ingen beräkning av faktiska förluster i just din byggnad. Kalkylatorn utgår från 10 %, vilket är en vanlig utgångspunkt för fönster av samma storlek. När måtten varierar mellan fönstren kan det vara klokt att höja till 15 %, eftersom varje olika mått ger ett eget tillskärningsspill.

Små fönster kräver i relativa termer ofta en större marginal, eftersom samma kapspill blir en större andel av den totala ytan. Sätt inte marginalen till noll. Ett enda felkapat stycke kostar oftast mer i tid och extra leverans än den marginal som hade täckt det.

Glastyper i innerfönster

Enkelglas är den enklaste lösningen. Det fungerar i korridorer, kontor och andra rum där fönstret främst ska släppa in ljus och där värme- och ljudisolering inte är avgörande. Det är ett sämre val där glaset kan utsättas för stötar eller där flera personer passerar nära väggen.

Isolerglas består av två eller tre glasskivor med ett luftrum emellan. Det förbättrar både värme- och ljudisoleringen. Det är ett rimligt val när fönstret skiljer två rum med olika temperatur eller när ljud från köket inte ska höras i sovrummet.

Härdat glas värmebehandlas för att öka hållfastheten. Vid brott går det sönder i små bitar med trubbiga kanter, vilket minskar risken för skärskador. Laminerat glas består av två eller fler skivor med en film emellan. Vid brott hålls bitarna kvar av filmen. Båda typerna är aktuella där glaset kan nås av personer i rörelse, till exempel nära dörröppningar, i hallar eller i hem med små barn.

Karmmaterial: trä, aluminium och PVC

Trä är vanligt i renoveringar av äldre bostäder och ger ett klassiskt uttryck. Massivt trä eller limträ kan målas eller lackas i den kulör som passar övriga snickerier. Träkarmar kräver underhåll i form av ommålning eller lackning, och de rör sig med fuktförhållandena i rummet. Hur ofta underhållet behövs beror på materialets kvalitet och på hur mycket fukt ytan utsätts för, så följ tillverkarens anvisningar.

Aluminium ger smala profiler och stor glasyta i förhållande till karmen. Materialet är formstabilt och kräver lite underhåll.

PVC är enkelt att underhålla och tål fukt bra, vilket gör det till ett naturligt val i badrum och kök. Profilerna är ofta något grövre än aluminium. Välj material utifrån rummets användning och det uttryck du vill ha i övriga inredning.

Vanliga misstag vid planeringen

Det vanligaste misstaget är att inte mäta väggens tjocklek innan beställningen. Karmen måste rymmas i den färdiga väggen, med puts eller gipsskiva på båda sidor. Om väggen blir tjockare än karmens djup passar inte karmen. Mät därför tjockleken på den färdiga väggen och lämna måttet till glasföretaget eller hantverkaren.

Det andra vanliga misstaget är att beställa glas utan att ta hänsyn till tillskärning och montage. Glaset tillverkas normalt något mindre än öppningen för att ge utrymme för montering och rörelser i konstruktionen. Fråga glasföretaget vilken tolerans de använder. Uppge alltid öppningens mått i väggen, inte glasets mått, så att leverantören kan göra rätt tillskärning.

Det tredje misstaget är att glömma säkerhetskraven, som beskrivs i nästa avsnitt.

Säkerhetsglas i innerväggar

Boverkets byggregler ställer krav på säkerhetsglas i vissa lägen, bland annat där ett glas kan orsaka personskada om det går sönder. Vilka krav som gäller för just ditt projekt beror på placering och utformning, så kontrollera dem innan du beställer.

De europeiska standarderna för säkerhetsglas är EN 12150 för härdat glas och EN 14449 för laminerat säkerhetsglas. Svenska institutet för standarder, SIS, ger ut dem som svensk standard. Det är en bra fråga att ställa när du begär offert: vilken standard produkten uppfyller och hur den är märkt.

När du bör anlita en hantverkare

Kalkylatorn ger mängderna för beställning, men den säger inget om vad som krävs för att montera fönstret. Att sätta in ett fönster i en lättvägg med gipsskiva är ett arbete som en erfaren gör-det-själv-person kan utföra om hen har rätt verktyg och tid. I en bärande vägg av betong eller tjockt murverk bör arbetet planeras av en konstruktör eller en hantverkare med erfarenhet och ansvar för det tekniska utförandet. Montering av härdat eller laminerat glas kräver särskilda verktyg och hantering.

Vid renovering kan ROT-avdrag göra arbetet billigare. Avdraget är 30 % av arbetskostnaden enligt Skatteverkets regler och gäller bara arbete, inte material. Be därför hantverkaren dela upp offerten i material och arbete, så att du kan se vad som kvalificerar för avdraget. Det finns ett maxbelopp per person och år, som du kan kontrollera hos Skatteverket.

I en hyresrätt bör du alltid stämma av med hyresvärden innan du ingriper i en vägg, och i en bostadsrätt med styrelsen.

Vad kalkylatorn inte räknar med

Kalkylatorn täcker enkla rektangulära fönster. Bågar, runda öppningar och sneda partier kräver ett eget underlag. Den tar inte hänsyn till glasets vikt, till behovet av förstärkning i väggen eller till karmens egen profilbredd. Använd resultatet som underlag för offert och kontrollera alltid måtten på plats innan du beställer.