Kalkylator för golvkostnad med material och installation

Så fungerar beräkningen

Golvkostnaden beror på flera faktorer: golvytans storlek, vald golvtyp, spillmarginalen (materialförlust vid läggning), materialets pris per kvadratmeter och arbetskostnaden för läggning. Massivt trä och parkett är ofta dyrare alternativ med längre livslängd, medan laminat och vinyl är mer ekonomiska men kan ha kortare livslängd.

Så räknar kalkylatorn

Beräkningen följer uttrycket C = A × (1 + D/100) × p + A × i. Ytan A multipliceras först med spillmarginalen D, eftersom material måste köpas för den yta som kapas och läggs, inte bara för den yta som syns i rummet efteråt. Resultatet multipliceras med materialpriset p per kvadratmeter. Läggningskostnaden i räknas däremot på den ursprungliga ytan: hantverkaren lägger 20 m² golv även om 22 m² brädor har burits in, och tar betalt för den lagda ytan. Det är därför kalkylatorn redovisar materialkostnad och läggningskostnad som två skilda poster — de har olika bas.

Ett exempel med kalkylatorns utgångsvärden: 20 m² lamellgolv i rakt mönster ger 22,0 m² material att köpa. Med 42 kr/m² i materialpris och 20 kr/m² för läggning blir materialet 924 kr och läggningen 400 kr, alltså 1 324 kr i uppskattad totalkostnad. Lämnas fältet för läggning tomt räknar kalkylatorn bara på materialet.

Spillmarginalen: 10 % eller 15 %

Spill är geometri, inte slarv. Varje brädrad slutar mot en vägg och måste kapas. Kapbiten kan ofta inleda nästa rad, men inte alltid, eftersom ändskarvar behöver förskjutas — tillverkarnas läggningsanvisningar anger typiskt 30 till 50 cm — för att fogbilden ska bli stabil och snygg. I rakt mönster räcker därför 10 %. Läggs golvet diagonalt eller i avancerade mönster kapas varje rad i vinkel mot två väggar och spillet stiger till omkring 15 %, som kalkylatorn räknar med.

Rum med många hörn, nischer, rörgenomföringar eller breda dörrpartier ligger över den nivån. Vid komplicerade planlösningar är 20 % en rimligare utgångspunkt än 15 %, och marginalen går att skriva in direkt genom att justera ytan. Köp hellre en förpackning för mycket än en för lite: brädor ur samma tillverkningsparti har samma nyans, medan en kompletteringsorder ett år senare sällan matchar exakt. En kvarliggande förpackning i förrådet är den billigaste golvreparationen som finns.

Materialpriset per kvadratmeter

Kalkylatorn fyller i ett referenspris när golvtyp och kvalitetsnivå väljs, men fältet är redigerbart och det är den egna offerten som hör dit. Prisspridningen inom samma golvtyp är ofta större än skillnaden mellan typerna: slitskiktets tjocklek, träslag, sorteringsklass och ytbehandling (lackad, oljad eller borstad) flyttar nivån kraftigt.

För trägolv och parkett regleras egenskaper, bedömning av överensstämmelse och märkning av SS-EN 14342; laminatgolv täcks av SS-EN 13329. Bakom de standarderna ligger de uppgifter om slitstyrka, formaldehydemission och brandklass som ska framgå av produktdokumentationen. Slitageklassen är det enskilt mest användbara talet när två golv i samma prisklass ska jämföras, eftersom den säger hur hårt bruk ytan är provad för.

Läggning och det som inte ingår i kvadratmeterpriset

Läggning prissätts normalt per kvadratmeter. Kalkylatorns referensvärden går från 12 kr/m² för flytande laminatgolv till 25 kr/m² för mosaikparkett, just för att arbetsinsatsen skiljer sig: ett flytande golv klickas ihop på underlagsduk, medan mosaikparkett limmas och ofta slipas och ytbehandlas på plats.

Utanför det priset hamnar ofta rivning och bortforsling av det gamla golvet, avjämning av underlaget, underlagsduk eller ångspärr, lim, golvlister, trösklar och anpassning kring dörrfoder. För underlag till laminatgolv finns provningsmetoder samlade i SS-EN 16354. Posterna är var för sig små men summerar snabbt till en femtedel av budgeten, och de syns inte i något pris per kvadratmeter.

Mät ytan rätt

Mät nettoytan rum för rum och summera. Mätregler för area i husbyggnader finns i den svenska standarden SS 21054. Möbler ska inte räknas bort — golvet läggs under dem — men fast inredning som går ända ner till golvet, till exempel en köksö med sockel, dras av. Ett L-format rum som mäts som en rektangel ger ett överskott som inte har något att göra med spill, och som gör spillmarginalen omöjlig att tolka.

Underlaget avgör resten. Fukt i betongplattan ska vara utredd innan ett trägolv läggs; Boverkets regler ställer krav på att fukttillståndet inte får skada golvkonstruktionen. Ska golvet ligga på vattenburen golvvärme sätter SS-EN 1264 gränser för golvytans temperatur, och tillverkarna av trägolv brukar lägga sin egen gräns vid 27 °C.

Kostnaden per år, inte bara per kvadratmeter

Det billigaste golvet per kvadratmeter är sällan det billigaste över tid. Ett laminatgolv håller normalt 10 till 15 år och byts sedan helt. Ett lamellgolv med tillräckligt slitskikt kan slipas om en eller två gånger och nå 20 till 25 år. Ett massivt trägolv tål flera omslipningar och kan ligga i 50 år eller längre med rätt underhåll. Räkna därför om totalkostnaden till kronor per år och kvadratmeter innan valet görs, och väg in att en omslipning kostar en bråkdel av ett golvbyte.