Beräkna liter grundfärg till fasad

Så fungerar beräkningen

Hur mycket grundfärg behöver en fasad innan täckfärgen?

De flesta utomhussystem för målning kräver en grundfärg innan täckfärgen läggs på. I Sverige är fasaderna ofta av puts, betong eller lättbetong, och många hus har varit målade i flera år. Ytans porositet varierar mycket från hus till hus, och det är just den variationen som avgör hur många liter grundfärg som faktiskt går åt per kvadratmeter.

Så räknar kalkylatorn

Beräkningen bygger på ett enkelt samband: fasadens area multiplicerad med antalet strykningar, dividerat med produktens dryghet i kvadratmeter per liter. Till detta läggs en svinnmarginal på 10 %. Formeln är L = (A × D × 1,1) / R, där L är liter grundfärg, A är ytan i kvadratmeter, D är antalet strykningar och R är dryghet i m²/L. Faktorn 1,1 motsvarar svinnmarginalen.

Marginalen täcker normala förluster: färg som stannar i rullen och i kanterna, överlappning där rullen börjar och slutar, och de ojämnheter som en textur alltid ger. Den är en antagen reserv och inte ett uppmätt värde. Om fasaden har en grov textur kan du behöva en större reserv, och då bör du räkna upp ytan i stället för att ändra formeln.

Dryghet är den faktor som varierar mest. En slät vägg som redan är målad och har bra skick suger upp lite grundfärg och ger därför högre dryghet. En vägg med traditionell puts ger normalt lägre dryghet än en slät, redan målad yta. En nyputsad vägg, obehandlad betong eller en yta med mikrosprickor suger upp mycket grundfärg och ger lägst dryghet av de tre.

Dryghet per typ av yta

Tabellen visar relativ sugförmåga, inte ett fast värde för dryghet. Dryghetsvärdet på den produkt du köper ska alltid gälla. Justera värdet i kalkylatorn när databladet eller burken anger något annat.

Exempel med antagna värden

Alla fasader behöver inte samma beräkning. Ta ett hus i Uppsala med 90 m² obehandlad betong, där du vill använda två strykningar grundfärg och antar en dryghet på 4 m²/L. Formeln ger 90 × 2 × 1,1 / 4 = 49,5 liter. Hade samma hus haft en redan målad och tät yta, med antagen dryghet 9 m²/L och bara en strykning, blir resultatet 90 × 1 × 1,1 / 9 = 11 liter. Skillnaden mellan de två scenarierna är alltså mer än fyrfaldig. Den beror främst på ytans skick och antalet strykningar, inte på husets storlek, eftersom arean är densamma i båda fallen.

Det lönar sig därför att göra två beräkningar när du är osäker. Kör först med ett värde för en slät yta och sedan med ett värde för en porös yta. Skillnaden mellan resultaten visar hur mycket du bör budgetera för, och du kan köpa en del av mängden först och resten när du har sett hur ytan tar upp grundfärgen.

Svenska förhållanden

I kustområden med mycket nederbörd och fukt, som delar av västkusten kring Göteborg, är det vanligare att fasader har fuktskador eller mögel på ytan. Skadad puts suger upp mer färg, vilket sänker dryghet, och problemet måste åtgärdas innan grundfärg läggs på. I Uppsala, Västerås och andra orter i inlandet ger de långa vintrarna med frost och töväder extra påfrestning på putsen. Små sprickor uppstår och vidgas, och en vägg med sådana sprickor bör räknas in i den mycket porösa kategorin, även om ytan i övrigt ser ut att vara i bra skick.

På en nyare fasad i Malmö eller Stockholm, med puts i gott skick och ingen synlig skada, är sugförmågan oftast lägre, och då är det dryghetsvärdet på databladet som gäller.

Utomhusmålning är också beroende av väder och temperatur. De flesta utomhusfärger anger en lägsta temperatur för både luft och yta, och en fasad som är fuktig, daggig eller frostig ska inte målas. Planera därför grundningen till en period med stabilt väder och läs vilka temperaturgränser som gäller för produkten.

Vanliga misstag vid beräkningen

Det vanligaste misstaget är att använda dryghet från burken utan att justera för ytans verkliga skick. På en mycket porös yta kan dryghet bli betydligt lägre än det angivna värdet, och den som inte räknat med den skillnaden får slut på material mitt på fasaden.

Ett annat vanligt fel är att inte dra bort stora öppningar, som portar, garageportar och panoramafönster. Då blir den beräknade ytan större än den verkliga, och kalkylatorn överskattar materialbehovet. Små fönster och dörrar räknas ofta inte bort, eftersom tiden som sparas väger upp för den lilla överskottsmängden.

Det tredje misstaget är att lägga grundfärgen för tjockt. Den ska läggas i ett tunt och jämnt lager. Ett tjockt lager ger inte bättre vidhäftning, utan förlänger torktiden innan nästa strykning kan göras.

Kostnad och arbete

Priset per liter i kalkylatorn avser endast material. Arbetskostnaden ingår inte, och den ofta största posten i en fasadrenovering är just arbete, särskilt när byggnadsställning måste resas. Om du renoverar ditt eget boende i Sverige kan arbetskostnaden ge skatteavdrag via ROT-avdraget, som Skatteverket administrerar. Om även material får ingå i avdraget beror på hur arbetet utförs och faktureras, och reglerna är detaljerade. Kontrollera dem hos Skatteverket innan du räknar med något avdrag. Be därför om en offert där material och arbete står på separata rader.

När du bör anlita en hantverkare

Kalkylatorn uppskattar mängder och ersätter inte en besiktning av fasaden. Om du ser sprickor som går genom väggen, puts som lossnar i plattor, fukt som stiger från marken vid sockeln eller mögel som kommer tillbaka efter rengöring, måste orsaken utredas innan någon grundfärg läggs på. Grundfärg på en nedbruten yta löser inte grundproblemet, och färgen flagnar snart igen.

Fasader över två våningar kräver ofta byggnadsställning. I de fallen är arbetskostnaden ofta större än materialet, och det kan vara värt att kontakta en målare eller en hantverkare med erfarenhet av fasadrenovering innan du köper material. Be gärna om en bedömning av ytan, så att du får ett underlag att jämföra med kalkylatorns siffror.

Vad kalkylatorn inte täcker

Beräkningen gäller puts, betong och liknande mineraliska ytor. För träpanel, tegel och fasader med annan beklädnad gäller andra produkter och andra förbrukningsvärden, och siffrorna här är då inte tillämpliga. Kalkylatorn tar inte heller hänsyn till strukturerad textur som kräver extra material, eller till att en äldre fasad kan behöva flera lager innan den blir jämn. Använd resultatet som underlag för inköp och justera när du vet hur ytan ser ut i verkligheten.