Avbetalning utan ränta eller kontant: vad lönar sig?

Så fungerar beräkningen

Avbetalning utan ränta eller kontant: så räknar du fram vad som lönar sig

Att välja mellan att betala kontant, ofta med rabatt, eller att dela upp köpet i avbetalningar utan ränta är ett beslut många står inför när de köper vitvaror, möbler eller elektronik. Det vanliga svaret, att avbetalning utan ränta alltid är bäst eller att rabatten alltid är bäst, stämmer inte. Svaret beror på en jämförelse mellan två belopp som måste stå på samma tidpunkt. Det är precis den jämförelsen som kalkylatorn gör. Den räknar om alla avbetalningar till nuvärde, alltså till vad de motsvarar idag, och ställer resultatet mot kontantpriset efter rabatt.

Pengarnas värde över tid

En summa pengar idag är värd mer än samma summa vid ett senare tillfälle, eftersom pengar som finns tillgängliga idag kan placeras och ge avkastning. Principen kallas ofta nuvärde eller diskontering och används i all finansiell jämförelse där betalningar sker vid olika tidpunkter. När du väljer avbetalning i stället för att betala direkt behåller du kapitalet längre, och det är den tiden som har ett ekonomiskt värde.

Avkastningsräntan i kalkylatorn är den ränta som pengarna skulle ge om de placerades i stället för att användas till köpet. Den anges som en årlig procentsats, men eftersom avbetalningarna sker varje månad räknas den om till en månadsränta. Kalkylatorn gör det genom att dela med 1200, eftersom årsräntan först delas med 100 för att bli en andel och sedan med 12 för att bli en månadsränta. Vid 3 % per år blir den månatliga räntan därför 0,25 %.

Så fungerar formeln

Formeln består av två delar som sedan jämförs. Den första delen tar varje avbetalning, som är priset delat med antalet avbetalningar, och diskonterar den med den månatliga räntan för så många månader som avbetalningen ligger fram i tiden. Den första avbetalningen diskonteras med en månad, den andra med två månader och så vidare till den sista. Summan av alla diskonterade avbetalningar är nuvärdet av avbetalningsalternativet.

Den andra delen är kontantpriset, som är priset multiplicerat med en faktor som följer av rabatten. Rabatten i procent delas med 100 och dras från 1, så att priset multipliceras med (1 − rabatten/100). Om priset är 100 och rabatten 10 % blir kontantpriset alltså 90.

En egenskap som gör jämförelsen enkel är att priset P förekommer i båda leden. Nuvärdet av avbetalningarna är en viss andel av priset, och kontantpriset är också en andel av priset. Därför kan jämförelsen göras i procent av priset, och vilket belopp du faktiskt betalar påverkar inte vilket alternativ som vinner. Beloppet påverkar bara hur stor skillnaden blir i kronor.

Ett konkret exempel visar mekanismen. Med tio avbetalningar, en avkastningsränta på 3 % per år och ingen rabatt blir nuvärdet av avbetalningarna cirka 98,6 % av priset. Kontantalternativet utan rabatt är 100 %, så avbetalningen lönar sig. Med en rabatt på 2 % blir kontantpriset 98 %, vilket är lägre än 98,6 %, och då lönar sig betalning direkt. Gränsen ligger vid en rabatt på cirka 1,4 %. Tabellen nedan visar gränsrabatten vid samma avkastningsränta för några olika antal avbetalningar. Värdena är beräknade med formeln ovan och inte hämtade från någon marknadsstatistik.

Tabellen visar att gränsrabatten stiger snabbt när antalet avbetalningar ökar. Med fler avbetalningar har du kapitalet kvar under längre tid, och då krävs en större rabatt för att kompensera det.

Gränsfall i formeln

Formeln kräver att antalet avbetalningar n är minst 1, eftersom P/n inte går att beräkna när n är noll. Utan några avbetalningar finns ingen jämförelse att göra, och kontantpriset är då det enda alternativet.

Vid en avkastningsränta på 0 % (r = 0) blir alla diskonteringsfaktorer lika med 1. Nuvärdet av avbetalningarna blir då lika med priset P, eftersom avbetalningarna summerar till P. Jämförelsen reduceras till P mot P × (1 − d/100). Utan rabatt är alternativen lika, och med en positiv rabatt vinner kontantbetalning, eftersom pengarna inte ger någon avkastning under betalningstiden.

Priset P ska vara större än noll. Vid P = 0 blir båda alternativen noll och jämförelsen säger ingenting. Ett negativt pris saknar mening. Rabatten bör ligga mellan 0 och 100 %, eftersom en rabatt över 100 % skulle ge ett negativt kontantpris.

Varför avkastningsräntan måste vara realistisk

Det mest känsliga värdet i kalkylatorn är avkastningsräntan. En liten höjning av räntan gör avbetalningen mer fördelaktig, och en sänkning gör kontantbetalningen mer fördelaktig. Om du använder en optimistisk ränta visar kalkylatorn att avbetalningen lönar sig även när den egentligen inte gör det.

Det finns tre praktiska regler. Använd för det första en ränta för en placering med samma tillgänglighet som pengarna skulle ha haft utan köpet, alltså en sparform du kan ta ut utan avdrag när du behöver pengarna. Använd för det andra räntan efter skatt. Enligt svensk skattelagstiftning beskattas kapitalinkomster med 30 %, så en avkastning på 3 % före skatt motsvarar ungefär 2,1 % efter skatt. Använd för det tredje inte en räntesats för långa bindningstider eller placeringar med risk, eftersom den inte är jämförbar med pengar som ska kunna användas när avbetalningarna löper.

Kalkylatorn kan också användas för att testa känsligheten. Räkna en gång med din bedömda ränta och en gång med en ränta en procentenhet högre eller lägre. Om resultatet byter riktning är beslutet nära gränsen, och då kan andra faktorer, som tillgänglighet och riskutrymme, väga tyngre än räkneexemplet.

Vanliga fel vid jämförelsen

Det första och vanligaste felet är att jämföra summan av avbetalningarna direkt med kontantpriset. Eftersom avbetalningar utan ränta summerar till exakt priset ger en sådan jämförelse alltid samma belopp, och den säger ingenting om vilket alternativ som är bäst. Skillnaden uppstår först när avbetalningarna diskonteras.

Det andra felet är att anta att avbetalning utan ränta betyder utan kostnad. Vissa kreditvillkor innehåller uppläggningsavgifter, avgifter för administration eller försäkringar som ingår i köpet. Sådana kostnader ökar den totala kostnaden utöver priset. Konsumentkreditlagen kräver att kreditens totala kostnad redovisas som effektiv ränta, och den uppgiften bör du kontrollera innan du jämför. Om den effektiva räntan är högre än den nominella räntan beror skillnaden på avgifter eller andra villkor, och då ska de tas med i jämförelsen.

Det tredje felet är att glömma skatten på avkastningen, vilket redan nämnts. Det fjärde felet är att räkna med en rabatt som gäller bara vid ett visst tillfälle eller som kräver ett köp du ändå inte skulle ha gjort. Då är rabatten inte jämförbar med en avbetalning av samma produkt.

Det femte felet är att använda en avkastningsränta för pengar som i själva verket ska lånas. Om köpet finansieras med ett lån blir jämförelsen en annan. Då är alternativet till kontantbetalning kostnaden för lånet, och den är ofta högre än avkastningen på ett sparkonto. Under sådana omständigheter lönar sig kontantbetalning med rabatt oftare, men räkna gärna om med lånets faktiska ränta.

När kalkylatorn är rätt verktyg

Kalkylatorn passar när betalningen består av lika stora avbetalningar utan ränta, när priset är detsamma i båda alternativen och när du har en tydlig uppfattning om vad pengarna skulle ha gett i avkastning. Den passar särskilt för köp av vitvaror, möbler, elektronik och andra varor som köps i butik där båda alternativen erbjuds samtidigt.

Kalkylatorn passar inte när avbetalningarna varierar i storlek, när det finns en kredit med rörlig räntesats eller när betalningen sker via ett konto med löpande ränta. Den passar inte heller när priset kan förändras under betalningstiden, eftersom både priset och kontantalternativet då blir osäkra. I de fallen krävs en mer detaljerad beräkning.

Lokala ramar och källor

Den som ska köpa på avbetalning i Sverige möter i praktiken två typer av regler: lagstiftningen om konsumentkrediter och skattereglerna för kapitalinkomster. Finansinspektionen är tillsynsmyndighet för kreditgivare och för kreditmarknaden, och den är en användbar källa när du vill kontrollera att en kreditgivare är registrerad. Skatten på kapitalinkomster följer svensk skattelagstiftning, vilket är relevant när du räknar ut avkastningen på dina pengar. Ränteläget ändras, så den ränta du använder bör vara aktuell när du räknar.

När du bör konsultera en rådgivare

Om köpet är stort i förhållande till ditt sparande, om avbetalningsvillkoren innehåller avgifter eller försäkringar, eller om beslutet återkommer ofta i hushållsekonomin, kan en oberoende rådgivare hjälpa dig att se helheten. Det är också värt att läsa kreditavtalet noggrant, särskilt avsnitten om total kostnad, uppsägning och vad som händer om en avbetalning missas.

Sammanfattning

Avbetalning utan ränta lönar sig när den realistiska avkastningen på pengarna, med hänsyn till antalet avbetalningar, är större än den rabatt som kontantbetalningen ger. Kalkylatorn gör den jämförelsen i nuvärde och visar vilket alternativ som ger lägst kostnad i just ditt fall, förutsatt att villkoren stämmer med det som butiken uppger.