Jordmassor: beräkna schakt och fyllning i m³

Så fungerar beräkningen

Jordmassor: så räknar du saldot mellan schakt och fyllning

När du gräver en tomt eller jämnar ut en sluttning blir jorden som lyfts sällan lika stor som den fyllning som ska byggas upp. Jorden ändrar volym beroende på läge: fast i marken, lös när den grävts upp och packad när den lagts tillbaka. Om du inte tar hänsyn till detta är det en vanlig orsak till att budgeten för markarbeten spricker, eftersom det plötsligt visar sig att det finns för mycket jord att köra bort eller för lite att fylla med.

Vad löshetsfaktor och packningsfaktor betyder

När en grävmaskin lyfter en kubikmeter fast jord tar det lösa materialet upp mer plats än det gjorde i sitt naturliga läge. Det kallas löshet, och storleken beror på jordarten. Torr sand som saknar finmaterial lossnar relativt lite. Fuktig lera med mycket finkorn ökar betydligt mer, eftersom kornen efter bearbetningen ligger glesare mot varandra.

Den omvända effekten sker i fyllningen. När jorden läggs ut i lager och packas med vält eller vibrerande platta minskar volymen, eftersom luftfickor och tomrum mellan partiklarna pressas ihop. Den faktorn kallas här packningsfaktor. Den styr hur mycket fast jord du behöver för att få en viss mängd packad fyllning.

Kalkylatorn räknar med de två effekterna i en bestämd ordning. Först räknar den om schaktvolymen till lös massa, eftersom det är den volym som faktiskt fyller lastbilens flak. Sedan räknar den om den packade fyllningsvolymen tillbaka till fast mått med packningsfaktorn, och tillämpar därefter löshetsfaktorn för att få fram hur mycket lös massa som måste köras dit. Skillnaden mellan de två lösa volymerna är saldot. Ett positivt värde betyder överskott att köra bort, och ett negativt värde betyder underskott som måste föras in från annat håll.

Hur löshet varierar mellan jordarter

Löshetsfaktorn skiljer sig tydligt mellan jordarter. Sand utan finmaterial lossnar relativt lite, medan lera och andra finkorniga jordar ökar betydligt mer. Matjord och vanlig jord ligger ofta mittemellan, och sprängsten, alltså berg som sprängts loss, ökar ofta mest av alla. Kalkylatorn har en förvald löshetsfaktor för varje jordart. De förvalda värdena är vägledande och ingen norm, och de ger inget exakt facit. Den verkliga volymökningen på din tomt kan därför avvika, och det är den du bör använda om kalkylen ska ligga till grund för en offert.

Referensvärdet för packning i kalkylatorn är 90 procent. Det betyder att en kubikmeter fast jord minskar till cirka 0,90 m³ när den lagts ut och packats i fyllningen. Det är en förenkling. Den packningsgrad som krävs i ett verkligt projekt anges i den geotekniska utredningen eller i förfrågningsunderlaget, och den kan avvika kraftigt från referensvärdet. Jord med byggavfall, rötter eller mycket vatten kan också avvika kraftigt från kalkylatorns förval, och då bör du fråga den som utför arbetet innan du låser budgeten. SGU publicerar jordartskartor som ger en första bild av vilka jordarter som finns i området.

Så tillämpar du beräkningen i en riktig tomt

Ett typiskt fall är en villa i Uppsala med en tomt i sluttning. Tomten ska nivelleras för en uteplats, och för att få till den måste 40 m³ jord schaktas bort från ett område. En del av jorden ska sedan användas för att höja en annan zon med 15 m³ packad fyllning. Om du bara subtraherar, 40 minus 15, får du 25 m³, vilket ser ut att vara överskottet.

I praktiken, om du antar att vanlig jord ökar i volym med cirka 25 procent, blir 40 m³ schakt cirka 50 m³ lös massa. Fyllningen på 15 m³ packad jord motsvarar cirka 16,7 m³ i fast mått, eftersom 15 delat med 0,90 ger det värdet. Den mängden kräver cirka 20,8 m³ lös massa för att föras dit. Saldot blir alltså cirka 29 m³ lös massa att köra bort, vilket är betydligt mer än den enkla kalkylen visar.

Samma logik gäller när ett garage ska grävas ned i sluttningen, när en källare ska schaktas eller när en stor tomt i Dalarna eller Skåne ska jämnas ut. Naturliga höjdskillnader gör att markarbetena ofta blir större än vad som först var planerat. Ju större höjdskillnad och ju mer jord som flyttas, desto större betydelse får de två faktorerna.

Antalet lass räknar du ut genom att dela saldot med tippbilens kapacitet. Om bilen tar 10 m³ per lass motsvarar ett saldo på 29 m³ lös massa cirka tre lass. Ange din bils faktiska kapacitet i kalkylatorn, och lägg gärna till en marginal, eftersom bilar sällan lastas exakt till sin högsta volym och eftersom massan kan variera i konsistens under arbetets gång.

Tidsaspekten: lagring och transport

Jord som ligger upplagd under lång tid tenderar att sätta sig och förlora en del av sin lösa volym. Om det går flera månader mellan att massan grävs upp och att den körs bort eller läggs tillbaka bör du räkna med något lägre volym än den som kalkylatorn visar. Det gäller särskilt om högarna utsätts för regn och frost. Du kan minska effekten genom att planera schakt och transport i ett sammanhängande moment i stället för att låta massan ligga kvar i högar.

Kontrollera också om jorden kan vara förorenad, till exempel efter en äldre verkstad eller om fyllningen har okänt ursprung. Då gäller särskilda krav för hur massorna hanteras, transporteras och tas emot, och en felaktig hantering kan bli dyr. Det är bättre att ta reda på det innan massorna körs bort än efteråt.

Vanliga misstag att undvika

Det vanligaste felet är att jämföra schaktvolymen direkt med fyllningsvolymen utan någon omräkning. Då blir överskottet systematiskt för lågt och budgeten för transport för liten. Ett närliggande fel är att blanda ihop löshet och packning och använda samma procentsats för båda. De är olika fenomen som verkar åt motsatt håll och har olika storlek beroende på jordarten, så de bör hållas isär i kalkylen.

Ett tredje misstag är att anta att schaktmassorna automatiskt duger som fyllning. Ofta innehåller den schaktade jorden stenar, rötter och organiskt material som inte är lämpligt i en bärande fyllning. Då kan du behöva sortera massorna eller köpa in fyllnadsmassor, vilket ändrar hela balansen. Kalkylatorn räknar på volymer och inte på materialets lämplighet, så den bedömningen måste du göra separat.

Ett saldo som stämmer i kubikmeter kan ändå skapa förseningar om lastbilarna inte finns tillgängliga när schaktningen pågår. Planera därför transporterna lika noggrant som volymerna.

När du bör anlita en fackman

För att jämna ut en trädgård eller förbereda ett underlag för ett litet garage räcker kalkylatorns uppskattning ofta för att budgetera transport och antal lass. För större markarbeten, instabila slänter, hög grundvattennivå eller arbete nära befintliga byggnader krävs däremot en geoteknisk undersökning och en bedömning av en byggingenjör eller geotekniker. De kan ange hur marken beter sig på platsen, vilken packningsgrad som krävs och hur schaktet ska säkras. Arbetsmiljökraven för markarbeten följer Arbetsmiljöverkets föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete, och i större projekt kan kommunen dessutom kräva marklov.