Beräkna minimibetalning för kreditkort

Så fungerar beräkningen

Förstå minimibetalningen på kreditkortet

Minimibetalningen är det lägsta belopp som banken kräver att du betalar för kortet i slutet av månaden. Det är ett golv, inte ett mål. Den som betalar just minimibeloppet varje månad ser ofta att skulden knappt minskar, eftersom största delen av betalningen går till ränta. Kalkylatorn räknar ut minimibeloppet utifrån tre uppgifter: skuldens storlek, banknens minimiprocent och månadsräntan. Den visar också hur mycket av minimibeloppet som går till ränta och hur stor skulden är efter betalningen.

Kalkylatorn är en modell. Den visar hur regeln fungerar, men det belopp som gäller för dig är det som anges i ditt kreditavtal och på din kortfaktura. Om de två skiljer sig åt är det avtalet och fakturan som gäller.

Hur minimibeloppet beräknas

Formeln har två steg. Först beräknas räntan för månaden som skuldens storlek multiplicerad med månadsräntan och delad med 100. Sedan beräknas minimibeloppet som det större av två värden: minimiprocenten av skulden, eller räntan plus en krona.

I formeln står det så här: Ränta = Saldo × Månadsränta ÷ 100 och Minimibetalning = max(Saldo × Minimiprocent ÷ 100; Ränta + 1). Tillägget på en krona gör att minimibeloppet alltid blir större än räntan, även när räntan är mycket låg. Det är den enda delen av formeln som inte är en procentandel, och den spelar roll främst när skulden är liten eller när räntan är nära minimiprocenten.

Varför ränta på ränta gör minimibetalningen dyr

Räntan läggs på den skuld som finns vid månadens början. Om du bara betalar minimibeloppet, och minimibeloppet ligger nära räntan, minskar skulden väldigt långsamt. Nästa månad läggs ränta på nästan samma belopp som förra månaden. Effekten liknar därför ränta på ränta, och den gör att ett saldo kan ligga kvar i många månader även när du betalar varje månad. Ju längre tiden går, desto tydligare blir skillnaden mot att betala skulden i sin helhet.

Gränsfallet när räntan är högre än minimiprocenten

Om månadsräntan är högre än minimiprocenten styr räntan och tillägget minimibeloppet. Exempel i procent: vid 4 % i månadsränta och 3 % i minimiprocent blir minimibeloppet räntan plus tillägget, eftersom 4 % av skulden är större än 3 % av skulden. Betalar du minimibeloppet minskar skulden då bara med tillägget på en krona per månad. Skulden växer inte så länge du betalar det beräknade minimibeloppet, men den krymper knappt.

Om månadsräntan är lägre än minimiprocenten gäller i stället procentandelen av skulden, och då minskar skulden varje månad. Tillägget avgör bara minimibeloppet om skillnaden mellan minimiprocenten och månadsräntan, multiplicerad med skulden, är mindre än en krona. Det händer främst när skulden är mycket liten.

Gränsfall: noll i skuld och noll i ränta

Med en skuld på noll finns varken ränta eller minimibelopp att beräkna, och därför kräver kalkylatorn att skulden är större än noll. Med en månadsränta på noll och en minimiprocent över noll blir minimibeloppet den procentandel av skulden som banken kräver, men aldrig mindre än tillägget på en krona. Villkoren för räntefri period varierar mellan kreditavtal, och det är avtalet som avgör om räntan verkligen är noll under perioden. Kalkylatorn antar den månadsränta du anger och tar inte hänsyn till om en räntefri period gäller.

Kort med hög kreditgräns

Vissa kort har en hög kreditgräns, och det kan göra det lättare att låta skulden växa utan att märka det. Minimibeloppet är en procentandel av skulden, så ju större skulden blir, desto större blir minimibeloppet. Kalkylatorn använder inte din kreditgräns eftersom den inte påverkar själva beräkningen. Om du har svårt att hålla dig inom en budget kan det vara värt att kontakta banken och be om en lägre kreditgräns.

Vanliga misstag

Det första misstaget är att se minimibeloppet som ett förslag på vad du bör betala. Det är en lägsta nivå. Det andra är att använda en ränta från reklam i stället för den ränta som gäller i ditt avtal. Det tredje är att glömma att kontrollera vilken skuld som räknas, eftersom en del kort har olika räntor för köp, kontantuttag och avgifter. Det fjärde är att räkna med att minimibeloppet är detsamma varje månad, trots att det följer skulden. Det femte är att missa förfallodagen, eftersom en försenad betalning kan ge dröjsmålsränta och påverka din betalningshistorik.

Vad regelverket säger

Kreditgivare i Sverige omfattas av konsumentkreditlagen, som bland annat kräver att kreditens effektiva ränta anges i kreditavtal och i marknadsföring. Den effektiva räntan är det juridiska begreppet för krediters totala kostnad, och den beräknas enligt en reglerad metod. Kalkylatorn beräknar inte den effektiva räntan. Den använder den månadsränta du anger.

Dröjsmålsränta regleras av räntelagen. Om du betalar för sent kan banken ta ut dröjsmålsränta enligt lagen eller enligt avtalet. Tillsynen av banker och andra kreditinstitut sköts av Finansinspektionen. Konsumentverket ger allmän vägledning till konsumenter om krediter och betalningssvårigheter.

Så läser du resultatet

Börja med minimibeloppet, eftersom det är det belopp som banken kräver för månaden. Jämför sedan räntan för månaden med minimibeloppet. Ligger räntan nära minimibeloppet går nästan hela betalningen till ränta och skulden minskar långsamt. Ligger räntan långt under minimibeloppet går en större del av betalningen till att minska skulden. Till sist läser du av skulden efter minimibetalningen. Det talet blir utgångspunkt för nästa månads beräkning, och om skulden inte minskar över flera månader betalar du i praktiken bara räntan.

När kalkylatorn passar och när den inte passar

Kalkylatorn passar när du vill förstå hur minimibeloppet fungerar, hur stor del av det som går till ränta och vad som händer med skulden under en månad när du bara betalar minimibeloppet. Den passar också när du vill se hur din månadsränta och minimiprocent påverkar resultatet.

Den passar inte som underlag för en exakt skuldfri tidpunkt. Den tar inte hänsyn till nya köp, avgifter, ändrade räntor eller en räntefri period som upphör. Den passar inte heller när du redan har betalningssvårigheter, eftersom den inte visar vilka lösningar som finns. I så fall är det bättre att kontakta banken och be om en betalningsplan.

Källor och metod

Formeln är RivoCalc:s modell för minimibelopp och är inte en kopia av något enskilt kreditavtal. Källorna är konsumentkreditlagen, räntelagen och den allmänna vägledning som Konsumentverket och Finansinspektionen publicerar. Om du vill kontrollera de exakta villkoren för ditt kort är kreditavtalet och kortfakturan de bästa källorna.