Kalkylator för inledande avgifter vid lån

Så fungerar beräkningen

Inledande avgifter vid lån: vad de är och hur de påverkar den verkliga kostnaden

Inledande avgifter är kostnader som kreditgivaren tar ut när lånet beviljas och avtalet skrivs under, alltså innan pengarna betalas ut. De skiljer sig från räntan, som betalas löpande under hela lånetiden, och från de ränteutgifter som följer av lånets villkor. Avgifterna avser det arbete kreditgivaren lägger ner inför och i samband med kontraktet, till exempel prövning av ansökan, dokumentation och registrering av säkerheten.

Det är värt att känna till summan av avgifterna av två skäl. För det första är de en utgift som ofta kommer redan vid start, och den måste antingen betalas med egna medel eller läggas på lånebeloppet. För det andra ingår avgifterna i beräkningen av den effektiva räntan, det mått som gör det möjligt att jämföra erbjudanden från olika kreditgivare på likartat sätt. Två lån med samma nominella ränta kan alltså ha olika effektiv ränta om avgifterna skiljer sig åt.

Typer av inledande avgifter

Handläggningsavgift täcker kreditgivarens prövning av ansökan, insamling och kontroll av underlag samt den administrativa hanteringen av ärendet. Det är den vanligaste inledande avgiften och förekommer både vid konsumentkrediter och vid bolån.

Värderingsavgift gäller främst bolån, där lånet säkras med fastigheten. Värderingen görs av en oberoende värderare, och kostnaden kan antingen tas ut direkt av dig eller ingå i kreditgivarens avgifter. När lånet saknar fastighet som säkerhet finns oftast ingen sådan post. Hur det ser ut varierar mellan kreditgivare, så kontrollera alltid erbjudandet.

Formaliserings- eller öppningsavgift täcker de moment som krävs för att avtalet ska bli klart, till exempel dokumentation och öppning av lånet. I vissa avtal finns denna avgift inte som separat post, eftersom den ingår i handläggningsavgiften.

Övriga inledande kostnader kan vara avgifter för inskrivning av pantbrev, som registreras hos Lantmäteriet, och andra administrativa utlägg som kreditgivaren vidarefakturerar vid kontraktet och som inte ryms i de övriga posterna. Eftersom dessa poster kan vara av mycket olika karaktär bör du bryta ut dem separat i din egen sammanställning.

Skatten på avgifterna i kalkylatorn

Kalkylatorn räknar med en fast skattesats på 4 procent på summan av alla inledande avgifter, och skatten läggs på totalen. Beräkningen är enkel och förutsägbar: samma avgiftssumma ger alltid samma skatt i kalkylatorn. Det är just därför du bör se skatten som en modell och inte som en verifierad regel för ditt lån. Procentsatsen är en förenkling i kalkylatorn och bygger inte på en kontrollerad svensk skatt på kreditavgifter. De skatter och avgifter som faktiskt gäller kan se helt annorlunda ut. Kontrollera med kreditgivaren vilka kostnader och skatter som tillkommer och lägg till dem separat.

Den övriga posten, som i kalkylatorn räknas in i skattebasen, kan ge ett högre skattebelopp än det verkliga. Om posten består av rena utlägg, till exempel inskrivningskostnader, är resultatet därför en uppskattning uppåt.

Ett räkneexempel

Anta att kreditgivaren tar ut en handläggningsavgift motsvarande 1 procent av lånebeloppet och en formaliseringsavgift motsvarande 0,5 procent av lånebeloppet. Övriga poster och värderingsavgift är noll. Då blir summan av avgifterna C_totalt = 1,5 procent av kapitalet. Skatten blir SK = 4 % av 1,5, alltså 0,06 procent. Totalt blir 1,56 procent av lånebeloppet. Samma princip gäller oavsett lånets storlek, eftersom procentsatsen är en andel av lånebeloppet.

Effektiv ränta och jämförelse av erbjudanden

Avgifterna ingår i den effektiva räntan, som är den term som används i kreditmarknadsföring enligt konsumentkreditlagen (2010:1846). Lagen kräver att den effektiva räntan anges i marknadsföringen av konsumentkrediter. Den effektiva räntan påverkas av avgifternas storlek och av lånetiden. En given avgift fördelas över färre år i ett kort lån, vilket höjer dess andel av den årliga kostnaden. Samma avgift i ett långt lån ger därför en lägre påverkan per år.

När du jämför erbjudanden bör du använda samma lånebelopp och samma löptid. Två erbjudanden med samma nominella ränta kan skilja sig åt i effektiv ränta om avgifterna är olika höga, och den nominella räntan säger inte hela historien. Det är den effektiva räntan som gör att du kan jämföra erbjudandena på ett rättvist sätt.

Vanliga misstag

• Att bara titta på den nominella räntan och missa avgifterna.
• Att jämföra erbjudanden med olika löptider eller olika lånebelopp.
• Att glömma övriga kostnader som inskrivning eller pantbrev, eftersom de sällan syns i den första offerten.
• Att blanda ihop skatt på avgifterna med skatt på räntan eller på lånebeloppet, som är två olika saker.
• Att lita på kalkylatorns skattesats utan att kontrollera vilka skatter som faktiskt tillkommer.

När kalkylatorn passar och när den inte gör det

Kalkylatorn passar för att få en första bild av hur mycket inledande avgifter som tillkommer och för att jämföra två eller tre erbjudanden med samma lånebelopp. Den passar mindre när du behöver ett exakt belopp inför en underskrift, när lånet har särskilda villkor eller när kreditgivaren använder en annan avgiftsmodell. Kalkylatorn visar inte heller hela lånets kostnad, eftersom ränta, amortering och löptid inte ingår i beräkningen.

Gränsfall: om lånebeloppet är noll eller negativt kan procenten inte beräknas, och kalkylatorn visar inget resultat. Kontrollera alltid att du fyllt i lånebeloppet som det står i erbjudandet.

Resultatet och hur du läser det

Resultatet visar tre tal: summan av avgifterna före skatt, skatten och den totala kostnaden inklusive skatt. Totalen visas också i procent av lånebeloppet. Procentsatsen är det tal som är lättast att jämföra mellan olika lånebelopp. Summan i pengar är däremot mer användbar när du ska planera hur de inledande kostnaderna ska finansieras.

När du bör kontakta en rådgivare

Kalkylatorn ger en uppskattning för informationssyfte. För att bedöma ett konkret erbjudande bör du läsa avtalet och den europeiska standardiserade förhandsinformationen (ESIS), och be kreditgivaren förklara varje avgift. Vid oklarheter kan du vända dig till en oberoende rådgivare. Finansinspektionen är tillsynsmyndighet för kreditgivare i Sverige, och du kan vända dig dit med frågor om regelverket.